Det vart en trip in i skogen och plocka en massa goa blåbär! Självfallet skulle grabbarna rusa som idioter och tillslut också ta sig ett dopp i vattnet. En lyckad dag må jag säga för dessa två. Och blåbären var supergoda!
0 Comments
Normala grabbar jag har lyckats få med mig denna dag. Båda ska dom sitta på bussens säten. Och där satt dom och väntade på att vi skulle gå av, en skakig resa, sen var vi framme vid badet.
Åh vad jag hoppades på att dom skulle få har riktigt kul, vara lösa och bada hur mycket dom vill, men när vi kom dit, då visar det sig att fler har hittat det stället, mycket fler än förra året. En man med sin golden, en mamma med sitt barn, en tjej på cykel sen så var det en till hund som var en bit bort med sina ägare, jag hade hundarna kopplade, dom fick bada en och en sen väntade vi, jag solade mig, till slut började mamman med barnet gå, så gick mannen med golden, skönt för nu kunde hundarna få simma lite mer och bada och ha kul, och det gjorde dom, en stund. För sen kom en boxer tik och skulle bada, väldigt fin tik, dom stannade inte länge, synd för Milo gillade henne verkligen, sen började fler människor komma dit. Jag har inga problem med att hundmänniskor kommer dit, för vi får inte vara någonstans, men vanliga människor kan ju gå till Farstabadet, det är inte långt alls, mycket större och bättre, vi hundägare har ingenstans att bada med våra hundar för det blir förbud överallt. Egentligen så har denna "badplats" varit till för hästarna som bor i området, och ridskolan går dit ibland dom med. Men hundarna fick iallafall bada och ha kul, Micke han åt en massa bajs och Milo han badade och släpade upp träd ifrån vattnet, jag vart lite brun också. Micke fick simma på stället och träna en del, han behöver simmandet det är bra för hans leder samtidigt som hans kondition blir bättre och muskler byggs. Dagen var varm, det var säkert runt 25 grader! Milo kom senare under dagen, inte förrän 12 skulle han ha kommit, men jag hämtade honom i förväg, matte hans ska inte behöva köra bil när hon mår så dåligt, när jag ändå KAN hämta honom så kan jag göra det, inga större problem. Milo var så duktig, han vet exakt vad han ska göra när vi åker kommunalt, en man satte sig vid det andra fyrsätet bredvid oss, Milo kollar på honom, han pratar lugnt och stillsamt, Milo blir glad, mannen har utländskt ursprung, Milo tar ett steg framåt i sin utveckling, han var så glad och hälsade fint med viftande svans, en kort hälsning sen gick han och lade sig på golvet hos mig igen och mannen lät honom vara. När vi kom hem tog jag ut hundarna och dom fick springa i skogen tills dom vart riktigt trötta! Sen kom mamma hem med matvaror och hon hade hittat en billig melon, hundarna fick smaka och det var super gott, melon är så perfekt på en så pass varm dag som denna! Micke äter med god aptit, för Milo verkade det vara lite svår tuggat. Åter igen med en annorlunda promenad, men, jag trodde väl dock att vi endast gick 5km, visade sig att vi gick hela 7! Eller tja, någon kilometer spenderades ju faktiskt i Svedmyra skogen där Micke och Milo sprang lösa som dårar. Men en väldigt trött Micke och Milo fick jag med mig hem och det var ju värt det! Det tog oss cirka 1 timma och 20 minuter, väldigt fort ändå, jag är väl inte den som går så fort i vanliga fall så jag tror nog att den lilla träning jag gör just nu börjar ge lite resultat. 11 min/km är ungefär den takt jag brukar ha, ibland sjunker den ned till 10min/km men, när man har med sig sina hundar så tar det ju längre tid!
Ja ibland tar vi ju lite annorlunda promenader, för att det ska bli en längre sträcka, för att hundarna ska få uppleva något nytt och för att det är skönt med lite variation då och då och inte gå samma tråkiga väg hela tiden, så vad var det som var skillnaden idag tro? Jo vi gick bort till Margaretaparken och tog en runda där igenom och det var väldigt mysigt, Milo och Micke gick och nosade lufsade och hade sig, det var SKÖNT! Och solen hade vi som sällskap också ;)
Hundar behöver få ut sin energi, så är det ju, men att endast stimulera den fysiska delen på en hund funkar inte i längden, så idag körde vi mental stimulans. Jag försöker blanda så ofta det går med mental och fysisk stimulans för att få det jämnt. Ibland kör vi blodspår och ibland som idag, kör vi parkour!
Började med Micke och det gick toppen, sen körde jag med Milo som är den som får använda hjärnan mest då han är väldigt ny och extremt snabb och intensiv, så att få honom att ta det lugnt är väldigt svårt och ibland kan det gå lite för långt att hjärnan slår över. Men båda gjorde bra ifrån sig och trötta vart dom verkligen, filmade dom lite också och bestämde mig för att binda upp en och en så den andra inte störde medan den ena jobbade, så valde jag att inte använda koppel då det kan komma i vägen, sen gick vi också en liten promenix så dom kunde göra sina behov.
En lyckad dag, ja det var precis vad det var denna dag. Milo och Micke hade så mycket energi som bara ville explodera så jag och mamma tog oss till Majroskogen då den är större samt att numera springer det så himlans mycket joggare och barn där vi vanligtvis brukar vara i vår lilla Svedmyraskogen. Majroskogen är ungefär 2½ ggr större och det är mindre joggare och barn som springer runt, sällan man stöter på andra lösa hundar också.
Så när vi gick ut så glömde jag en sak uppe, och det visade sig också att det "blåste lite för kallt" för Milos del så jag fick också gå upp och hämta hans jacka, inte lätt att knappt ha någon päls. Micke hade däremot all sin päls så han var nästan för varm. Så gick vi bort mot skogen och så släppte vi dom och dom var så glada och rusade av sig sin energi. Milo dundrade som vanligt igenom buskar och träd och Micke kom efter, så fort han kunde. Fick väldigt snygga foton när dom sprang i sin fart. Sen började det bli lite för varmt för Milos del, så då fick jackan åka av, och det hade ju blivit lite varmare och solen lös lite mer så jag kände att det var helt ok att jackan togs av, och då fick han energi rus åter igen och rusade som en tok i skogen och Micke självklart lufsandes efter. Sen försvann Milo, och kom tillbaka, BLÖT! Ja då hade skiten hittat vatten någonstans så då gick jag för att se efter vad för typ av vatten som han hittat, båda hundarna följde glatt med och när vi kom fram till vattnet hoppade Milo ned och Micke stod och tittade, sen tog han initiatived och joinade Milo i det svalkande vattnet, roligt och skönt var det men mamma vart inte glad då dom vart ju skitiga nu! Så gick vi därifrån och då hade dom bägge fått ny energi som skulle göras av med, sen kände vi att det fick räcka, kopplen på så gick vi lugnt ut ifrån skogen och sedan hem. Nu börjar sommaren komma, värmen lyser på oss och glädjen att vara ute längre med solen är större. Nu när det är sånt himlans fint väder ute passar man ju självfallet på att ta några nya fina bilder på hundarna. Bland annat har Micke och Milo fått ny profil bild som man kan se här. Och nedan finns fler nya fina somriga, varma bilder. Jag gick ut och skulle förbereda dagens spår, meningen var att jag skulle lägga ett spår på ca 500m. När jag väl står där i skogen och ska öppna burken med blod så komer en illaluktande stank ut ifrån den, jag öppnar den helt och ser att det satans blodet hade börjat mögla! Vafan tänkte jag och satte på locket igen, kollade uppe på locket, korkad som jag varit så hade jag inte läst ordentligt på burken, den kunde endast förvaras i kylskåp max 3 dagar, den hade nog varit i kylskåpet i tre hela veckor inte konstigt att det börjat mögla!
Jag suckade, lade ett blodlöst spår på kanske 50m och inväntade mamma som skulle komma med hundarna. När dom väl kom så fick Micke gå först då han spårar mycket bra men tar aldrig belöningen i slutet. Han gick spåret nästan felfritt. Milo däremot flängde en hel del i spåret men tillslut hittade han sin fina klöv! Så gick vi därifrån, jag tog blodet och ena klöven och slängde i soporna, var ju ingen mening att ha en liter möglat blod och en klöv som hade blivit doppad i det. Vi tog våran vanliga promenad, och det gick ju bra, tills vi nästan gått hela promenaden, för då, ja då stod ett rådjur mitt i vägen och Milo fick syn på den, han drog som en tok och skrek som om någon stod och plågade honom, han skrek och skrek för att han så gärna ville ha den med vit rumpa som vi kallar dom. Jag tog fram den andra klöven som hade kvar som inte hade haft blod på sig som jag kunde spara, fick Milo att vända bort ifrån itrumpan och in i munnen åkte klöven och tyst vart han, så kunde vi gå våran promenad utan problem. Han drog förvissor lite och letade efter vitrumpan, men med klöven i munnen var han ändå väldigt nöjd och tyst. Både Micke och Milo har starka jaktinstinkter och dom måste ju självklart få utlopp för dom då och då för att kunna fungera normalt i vardagen, idag var en sådan dag, en spår dag! Både Micke och Milo var super duktiga, tror nog att Micke var mest noggrann idag, Milo var alldeles för på tyckte jag, gick för snabbt! Men å andra sidan har han inte kört viltspår sen i höstas så jag kan förstå honom ändå. Någonting annat är väl att Milo nu verkligen börjar dricka vatten här hemma, MEN det måste vara i en speciell skål, den får inte vara för låg eller för hög, den får inte vara genomskinlig och den får inte vara i vissa färger, knäppis denna lilla grabb men vad gör man inte för honom. |
Archives
June 2015
Categories
All
|